Semlor, läsk, morotskaka, muffins och memory.

Idag var det släktkalas

I min morfars bil satt jag på väg till min kusin utanför Helsingborg på kakfika-kalas. Tanken slog mig hur vanligt det är att man har vuxenkalas med hela släkten och hur vanligt det är att man som tjugotvå-åring hänger med familjen på kalas. Tanken var inte så intressant så den lämnades ganska kvickt.

Väl satt jag med ett nöjd leende och beskådade min tallrik med diverse sötsaker, minisemlor, muffins, morotskaka, drömmar och Cola att dricka. Efter fikan så spelade jag memory med min sju-åriga halvkusin, han är inte riktigt hundra och har problem att skriva, prata och läsa men de senaste åren har han uppvisat ett ovanligt sinne för siffror, vid fem års ålder kunde han i stort sett hela släktens födelsesiffror. Så när vi satt och spelade memory visste jag inte alls vad jag skulle vänta mig, med lite dreglande ord och glasögonen på nästippen visade han prov på ett gott minne också. I mitt huvud började jag skämmas lite för mig själv, för när jag insåg att han var så himla duktig började jag brukar allvar och verkligen försökte att hitta de två korten med dockor, kanelsnäckor och solrosor på. Jag var uppriktigt ganska glad när vi räknade våra kort och jag fann att jag faktiskt hade fått dubbelt så många som min femton år yngre kusin, jag kände lite ånger över att jag tagit de billiga paren som hade uppkommit av att han kommit på vart ett par låg men tagit kortet precis bredvid.

Nu när sockerchocken har börjat lägga sig har jag börjat få lite ångest över att jag ska upp och jobba imorgon tidigt med ytterligare ett nytt jobb, jag ska rycka in som budbilsförare åt min kompis pappa. Känns liksom nervöst, ni vet så som gamla människor känner över att de måste gå till posten för att hämta ut ett paket.

Föresten så behöver ni inte tro att jag är något vidare självmordsbenägen, vilket ni förmodligen inte trott heller, tänker bara göra klart för er att jag bara besitter en lite patetisk förkärlek till Självmordstanken som sådan, jag menar alla har vi väl läst om den käre Werther i sin blå frack och gula väst?


werther


SVARTAREGNDROPPAR

Kommentarer
Postat av: Sara

Joo, det finns väl en liten möjlighet till det :P men om de inte tydliggör vad de menar, så kan man inte säkert veta

2007-02-19 @ 01:03:42
URL: http://saraelenor.blogg.se
Postat av: Jesper

tjockisjävel...orkar inte läsa allt ditt ordblaj ville bara säga att jag älskar dig

2007-02-21 @ 10:45:27
URL: http://wallemannen.blogg.se

Tänk på ett tal mellan 1 och 100.:

Namn:
Visst tänkte du på 72?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0