sammanträffandena tar inte slut.

lite rädd och lite glad.

ett av sammanträffandena som tog mig hårdast för några veckor sedan var det som handlade min extrakurs i litterärt skapande. även denna koincidens har i hög grad att göra med min extra kurs.

det hela började igår när jag som vanligt satt och slösurfade på facebook efter en härlig dag som innehållit "American Splendor" på film, en lång brunch samt en löptur i S:t Lars parken.
det var då jag råkade trilla in på en väns facebooksida var hon lagt upp en länk som handlade om "Flatland": http://legolas.mdh.se/~mas95jed/dim/index.htm.

"Flatland" handlar om ett tvådimensionellt samhälle. en väldigt intressant illustration hur vi skulle kunna tänkas uppfatta den fjärde dimensionen. jag blev väldigt fascinerad av detta och satt uppe länge och försökte föreställa mig hur något fyrdimensionellt skulle se ut. jag kom att tänka på en film jag sett för länge sedan som heter "Hypercube", en fortsättning på en av min ungdoms favoritfilmer som heter "Cube" och är en skräck/äventyrsfilm om några människor som vaknar i ett kvadratiskt rum med dörrar i väggar, golv och tak. "Hypercube" är istället en fyrdimensionell kub, tesserakt med ett annat ord. jag halkade även in på Carl Sagan:

sammanträffandet som jag tänkte komma till handlar om att detta skedde igår och att jag aldrig tidigare hört talas om "Flatland" och då har jag ändå surfat ganska mycket vad gäller dimensioner. (för den intresserade kan även sökning på "explaining the 10th dimension" göras").
men som sagt. idag så fick jag ett mail från min lärare om att en ny uppgift var upplagd på hemsidan; "Oväntade perspektiv". så klart handlade hennes exempel om "Flatland" med en lång utläggning om dess satiriska innebörd  och hur en ypperlig bild den ger av just oväntade perspektiv.

som tidigare nämnt så har jag alltid försökt fjärna mig från sammanträffanden och dylikt men nu börjar jag  fundera över min situation. är det måhända någon som kan bidra med tolkningshjälp eller helt enkelt bara säga åt mig att detta är slumpen bara och inget mer?

GE MIG KRAFT

sushimammorna

(13 bitars) När jag var och åt sushi i Malmö häromdagen så fanns alternativet mammasushi 13 bitar. Självklart ska det finnas sushi för mammor och gravida som är känsliga för rå fisk men bilden jag fick upp var den sterotypa "sushimamman" som är ett begrepp som jag tycker är väldigt passande för de hippa mödrar eller gravida kvinnor som man ser springa omkring i städer överallt. Kvinnor med Odd-Molly kläder och storblommiga stövlar i höstfärger, som går på mysiga cafén och dricker chaï-latte eller grönt te. Sina vackra barn i moderiktiga kläder har de i knäna då de placerat sina mclaren-barnvagnar med registreringsnamnskylt utanför cafét(kanske tycker de att registreringsnamnskylten är lite för tacky dock). Barnen heter kanske Malva, Nora, eller Didrik. Namnen ska vara speciella men inte alltför nydanande för då är man inte riktigt med i matchen. Två generationer gamla namn är lagom. För dessa mödrar är sushi en sjukt viktig detalj i vardagen som de verkligen inte kan avstå från trots att de är mödrar eller gravida. Både för att det är så fantastiskt gott med sushi men också för att det är jävligt schyst att säga att man åt indiskt på torsdagen och sushi på fredagen.

Jostein Gaarder och Oslos gator.

Nam

Ack så tacksamt det är att läsa fantastiska norska författare när man är i Norge alltså. Läste ut Fakta Om Finland i veckan samt Jostein Gaarders Cirkusdirektörens Dotter i lördags sittande med en kopp kaffe i Oslo. Båda böckerna utspelar sig i just Norges huvudstad och som jag nämnt innan så älskar jag verkligen att springa omkring på gator och platser som nämns i böcker. Att kunna vara på samma plats både i fantasin och i verkligheten är något extra.

För övrigt 1, måste jag säga att Gaarders bok var en riktigt sträckläsare, första tre fjärdedelarna var verkligen riktigt härliga att läsa, lite Coelhoklyschiga men ack så medryckande. Hela tanken med boken samt sättet som norrmannen skriver på är läckra. Sen är jag ju svag för Gaarders fantasistinna böcker sedan tidigare, böcker som verkligen bågnar av barnslig påhittighet. Jag måste dock såga slutet vilket var hemskt tråkigt att behöva göra då jag verkligen förälskat mig.

För öfvrigt 2, var Oslo fint, som vanligt. Återbesökte några guldkorn sedan förra sommaren, Akers festning och Solveiens vackra hus och utsikter, samt tittade vi även in på Kon-Tikimuséet som jag missade sist. Extrakul med Kon-Tiki då det inte var särskilt längesen som jag läste Expedition L av mannen som jag nämnt så ofta senaste månaderna: Erlend Loe. 101 dagar på en balsaflotte bara för att bevisa sin tes, bah så kaxigt! Heyerdahl alltså, inte Loe.

Lånade förresten Marquis de Sades bok om Sodom i veckan, ska bli intressant att läsa.

RSS 2.0