ett väldigt märkligt sätt att räkna ut pi.

jag är inne i Lunds bästa second-hand Erikshjälpen tre-fyra gånger i veckan, det skall tilläggas att den trots sin höga interna ranking inte är särskilt bra men ändock.

förra veckan inhandlade jag ett par jeans som gjorde om till shorts samt en t-shirt. igår så köpte jag "Edens Lustgård" av min favorit den Ärlige Hemingway, ful pocketutgåva men ändå bra att ha. kommer inte att ha tid att läsa den på ett tag då jag har knappt hundra sidor kvar på "Stäppvargen" plus att jag har spanat in "Blecktrumman" av Günther Grass som står i min hyllan, tydligen är den något av en förelöpare till "extremt högt och otroligt nära". efter den ska jag läsa en bok som heter "Shantaram" som en kompis lämnade på min kudde för några helger sen, och sen innan jag läser Hemingway ska jag också läsa en författare som heter Romain Gary som också har en annan pseudonym: så som det ser ut så har jag min beskärda del att läsa i sommar.

åter till Erikshjälpen.

förutom "Edens Lustgård" fann jag också ett mattebok från 20-talet som var väldigt snygg och färggrann. de diskuterade allt från navigation till siffror på olika språk. på en sida hittade jag något oväntat: ett primitivt sätt att räkna ut talet pi, jag kommer inte ihåg det ordagrannt men ungefär så här:

"du behöver ett golv som utgörs av långa plankor som inte är så breda. du klipper stickor av trä som är exakt lika långa som plankorna är breda. sen släpper du stickorna genom att hålla dem i en ände så att de faller i en cirkel. därefter gångar du antalet stickor med 2 och dividerar det med antalet stickor som nuddar springorna. då får du ett närmevärde på cirka 3,2; desto fler stickor desto mer exakt --> mot oändligheten."

jag kan försöka förklara varför det blir så här om ni vill.

Kommentarer

Tänk på ett tal mellan 1 och 100.:

Namn:
Visst tänkte du på 72?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0