indian summer

jag har hört att Prince Indian Summer åstadkommer den längst askpelaren av alla cigaretter. jag gillar askpelare, ser lite ut som larver som glöder i en änden.

har tenta imorgon och borde strax gå och lägga mig men jag känner att jag måste utnyttja denna kväll till att mysa med bra musik, facebook och lite skrivande, för det var längesen jag hade en klassisk Fredrik-internet-natt. har varit mycket med skola och teater senaste tiden.

min sommar börjar förresten utkristallisera sig, lite Stockholm, lite kollo, lite Frankrike och lite konserter; känns defintivt helt okej. ska nog på Siesta! i slutet av maj, känns som ett måste då Frida Hyvönen och Placebok ska dit, sen att Anna Ternheim ska dit gör ju klart inte saken sämre heller.

snart är det valborg och då har hon namnsdag.

godnatt.

Frida Hyvönen ♪♫♪♫♪♫ Why Do You Love Me So Much

♪♫♪♫♪♫

Why do you love me so much?

How  come you love me so much?

Look I'm paralysed with chock, paralysed with chock.
Could it be my awesome looks? I'm afraid that's out of the question, my beauty is fleeting.
Have I won the Nobel prize, oh charm, I must have been sleeping, must have been sleeping.

Why do you love me so much?

How  come you love me so much?

I don't seem to recover from the chock, recover from the chock.
Is it it the invisible chemistry stuff, I hope it's not, the mere thought makes me sick and I wanna throw up.
Have I by mistake been extra charming, oh the chances are alarmingly low.

Do you want me to love you back? Or is it okay either way?
Do you want me to love you back? How much time do you got?

It's not that I have anything against you, No I think you are among the best people I have met.
But I don't see how I can be unfaithful to my idea of romance, is something slightly out of date.

Why do you love me so much?

How  come you love me so much?

♪♫♪♫♪♫

(en klassisk tanke som Frida Hyvönen här lyckas klä i ord; ambivalensen kring att vilja älskas för den man är och inte vad man gör, men att samtidigt inte vilja älskas som vem som helst utan för det som gör en själv till den där unika varelsen. de där egenskaperna som lyckas spela an de där svårspelade strängarna hos den där fantastiska andra människan..)

ett väldigt märkligt sätt att räkna ut pi.

jag är inne i Lunds bästa second-hand Erikshjälpen tre-fyra gånger i veckan, det skall tilläggas att den trots sin höga interna ranking inte är särskilt bra men ändock.

förra veckan inhandlade jag ett par jeans som gjorde om till shorts samt en t-shirt. igår så köpte jag "Edens Lustgård" av min favorit den Ärlige Hemingway, ful pocketutgåva men ändå bra att ha. kommer inte att ha tid att läsa den på ett tag då jag har knappt hundra sidor kvar på "Stäppvargen" plus att jag har spanat in "Blecktrumman" av Günther Grass som står i min hyllan, tydligen är den något av en förelöpare till "extremt högt och otroligt nära". efter den ska jag läsa en bok som heter "Shantaram" som en kompis lämnade på min kudde för några helger sen, och sen innan jag läser Hemingway ska jag också läsa en författare som heter Romain Gary som också har en annan pseudonym: så som det ser ut så har jag min beskärda del att läsa i sommar.

åter till Erikshjälpen.

förutom "Edens Lustgård" fann jag också ett mattebok från 20-talet som var väldigt snygg och färggrann. de diskuterade allt från navigation till siffror på olika språk. på en sida hittade jag något oväntat: ett primitivt sätt att räkna ut talet pi, jag kommer inte ihåg det ordagrannt men ungefär så här:

"du behöver ett golv som utgörs av långa plankor som inte är så breda. du klipper stickor av trä som är exakt lika långa som plankorna är breda. sen släpper du stickorna genom att hålla dem i en ände så att de faller i en cirkel. därefter gångar du antalet stickor med 2 och dividerar det med antalet stickor som nuddar springorna. då får du ett närmevärde på cirka 3,2; desto fler stickor desto mer exakt --> mot oändligheten."

jag kan försöka förklara varför det blir så här om ni vill.

vän med vinden


sedan den där dagen
var jag vän med vinden
jag satt nere vid havet
med blandad fukt på kinden

hon kom med lena händer
och tog mig i sin famn
smekte mina länder
och ledde mig i hamn

hon lyckades mig förföra
med sin vassa tungas ände
hon viskade i mitt öra
ord jag inte kände

jag förstod så väl ändå
hennes sus och vackra ljud
förevigat i snäckans vrå
i sirlighetens skrud

hon vaggade mig trygg
och gav tillbaks mitt jag
armar om min rygg
om natten och om dag

men vindens röst är kluven
så försök att vara varlig
än om den är ljuv den
är hon ack så farlig

så var försiktig med din vän
och lyssna till min röst
för du måste ha på känn
att hon diat vredens bröst

du tror att du är trygg
för hon håller dig så nära
men ack din bara rygg
kan bli stungen av din kära

jag varnar dig för henne
ty uppskoven är dyra
hennes ansikten är tvenne
när hon spelar på sin lyra.

Alexander Supertramp

"He is smiling in the photo, and there is no mistaking the look in his eyes: Chris McCandless was at peace, serene as a monk gone to God".

Läste precis en artikel om Alex Supertramp (tack för länken timetokillistimetospill) eller Christopher McCandless som han egentligen hette. Det är en så makalös historia alltså, makalös. Filmen är enastående precis som fotografit och dess soundtrack. Men mest av allt så tilltalas jag av filosofin. Jag blir så fruktansvärt imponerad och inspirerad av den totala idealismen som Alex uppvisar. Jag läser just nu Stäppvargen och där diskuteras det klassiska dilemmat som den tänkande människan dras med: viljan att leva som absolut asket och spirituell samtidigt som man dras med tanken om att man borde leva ut depraveringen till fullo och ge sig sina sinnen hän.
    Så är det verkligen för mig alltså, ena dagen så är jag helt på det klara med att jag borde bli en renlevnadsmänniska och fly den sociala sfären och dess bihang; för att sedan vakna dagen efter och fråga mig själv varför jag inte bara struntar i allt som har med tanke att göra och istället bara ägnar mig åt hedonismen och dess medhjälpare.
    Kontentan är istället en light-version av Harry Heller: en person som lever typiskt halvdant och inte gör något till fullo; flyr det spirituella med hjälp av människor och vin samtidigt som jag flyr människorna och vinet med hjälp av ensamhet och tankeövningar.. det kommer aldrig sluta väl alltså.

#68 - Michel Gondry

hör förresten nu det första regnet på en vecka och några dagar, inte så välkommet men fint smatter ändå.

har precis haft en intressant kväll på enmanshand. tittade på "Be Kind Rewind" av Michel Gondry. Riktigt kass med riktigt vassa inslag, dock klart besviken utifrån förhoppningarna. det är sällan jag  är missnöjd med någon film eller bok jag läst, jag har en benägenhet att uppskatta det mest, tror det kallas för kognitiv dissonans. åt först middag, sen drack jag en kopp varm choklad och rökte en cigarett för att få till den där stämningen av självömkan och melankoli, det lyckades någorlunda. när inmundigandet sen övergick i glass så byttes känslan ut mot något som mer liknade sorglighet, men men.

ska se "Synecdoche New York" i dagarna tänkte jag, har en känsla av den kommer leva upp till förväntningarna något bättre; Charlie Kaufman har trots allt några fler genuinheter på sin meritlista.

för den som undrar vad synekdoke som det heter på svenska betyder så är det ungefär: när man med hjälp av ett ord, begrepp eller namn, kan uttrycka en helhet; t.ex. som att låta utsvängda jeans stå för sjuttiotalet eller att säga: "att man gör en Mona Sahlin" när man handlar daim på företagskortet.(det sista exemplet är jag mer osäker på dock.)

ps. har någon hört Håkan Hellström-kopian Guldgossens låt "Cpfingret"?

god afton.

Frida Hyvönen - Dirty Dancing

Som Annika Norlin fast lite smartare lite mer pompös och med mer känsla.

The love of my life
when I was a kid
came by my house this morning
We used to dance the afternoons away with Kylie(?)
back when the 90's were dawning

The love of my live
when I was a kid
used to write me the sweetest letters
and one night he shot a couple of birds in a pool
thought he was to imprees me

He was my older brothers friend
and had a light around him
that would chase out any winter
he had no father and his mother seemed younger than ours
and he was a dancer

He had the keys to a place
where we could practice
it felt almost like Dirty Dancing
minus the United States and instead of a resort
it was the Folkets Hus basement

Aaah...

And than I became a singer
and he became a chimny sweeper
and a hunter and a father of two, so far
I got a grand piano and a house with a chimney
and this morning he came by to sweep it

Then we sat on the step
to the house listening
to the birds of the coming spring singing
he said: get up on the roof and put up a net
or they will build a net in your chimney

And when I touched
his sweeper's arm
with my piano fingers
he said: watch Frida your hands will get dirty
and I felt like I had a fever

The dark powers
the mayflowers
the roads on which we travel
how it all mean no and how my young heart broke
and how a cold your world unraveled (?)

I guess you do the Dirty now
and I do the Dancing
and once we were Baby and Johnny
in a small boring town where the winters were long
and our real names were Frida and Jimmy

Aaah...


jag menar hur fantastiska är inte raderna "and when I touched his sweeper's arm with my piano fingers. he said: watch Frida your hands will get dirty and I felt like I had a fever"

Jag håller med Frida: Aaah...

stuff white people like - bloggen som fångat mitt unika jag.

För er som aldrig varit inne på http://stuffwhitepeoplelike.com borde ta en titt. Det tog cirka en vecka innan upphovsmannen fick ett förslag om publikation som var värd över två miljoner svenska kronor.

Det är en smått läskig blogg för den lyckas att pricka in oss svenska studenter (eller allmänt medelklassen) ganska bra imbillar jag mig; till och med jag själv som är så extremt unik lyckades hitta över tjugo punkter som var mig på pricken.


#3 Film festivaler (har bara varit på ett par men pratar gärna om dem och om att jag ska besöka dem)
#6 Organisk mat (ser gärna att maten i mitt kylskåp är organisk, även om det inte sker så ofta)
#10 Wes Anderson filmer (Wes är ju bara jävligt rätt, fantastiska soundtrack, sköna skådespelare och alltid känsla)
#21 Skrivarverkstad (visst ska vi alla bli författare; jag ska dock bli det ytterligare lite mer än alla andra)
#22 Att ha två efternamn (inte för att jag har två men mina barn kommer säkert ha det, inte för att det är snyggt men)
#24 Vin (Ja)
#26 Manhattan (nu Brooklyn också och visst är jag en av dem som helst ser att jag någon gång har bott i staden med stort D)
#28 Att inte ha TV (Lagom svårt och icke konsumeristiskt att inte ha tv; även om jag föll dit till sist)
#31Åka snowboard (Ja)
#33 Marijuana (Defintivt på ett västvärldskt sätt; "jag är inte up-tight jag är till och med så spontan att jag röker på ibland")
#40 Apple produkter (Känns bra att jag inte fallit i den värta gropen; förutom att jag har två ipods)
#41Indie musik (Men åhh, indie är ju så personligt och otvunget; det får inte fördömas och stereotypiseras inte)
#49 Vintage (och jag; av många anledningar, för miljöns, ekonomins och det estetiskas skull)
#57 Juno (ohh ja, visst är det en bra film, sådär sävligt pricksäcker i sina stämning och skådespelarinsatser)
# 68 Michel Gondry (Snälla nån; "Eternal Sunshine..", "Science of Sleep" (ska snart se Be Kind Rewind; geniala filmer)
#78 Flerspråkiga barn (Som att mina barn ska prata minst tre språk; varför läsa ett extra språk liksom? se nedan)
#97 Scarfsar (Skönt, det har jag i varje fall nästan slutat med)
#104 Tjejer med lugg (Också ett avslutat kapitel)
#115 Lära sig ett nytt språk (Tyvärr även det ett avlutat kapitel; blev endast 15 hp Franska)
#121 Roliga ironiska tatueringar (Diskuterar med mig själv vad som skulle kunna tänkas vara roligt om tjugo år)
#122 Moleskin-anteckningsbok (Gissa vad jag fick i julklapp; nästa Hemingway är på väg.)



http://stuffwhitepeoplelike.com

PATHETICA IRONICA BIG-TIME

fermats gåta - ett legio av bemärkelser

I fredags så funderade jag väldigt länge på om jag skulle stanna kvar i Lund eller om jag skulle åka hem till mamma och pappa i Jonstorp som jag inte sätt på väldigt länge. Det fanns ett par för och ett par emot. När jag ringde Matthias och frågade vad planerna var i Helsingborg så var valet ganska enkelt, de skulle åka till Mölle och åka longboard och dricka öl vid klipporna. Så det begav sig så att jag begav mig ut till kullabygdens udde för att begagna brädans hjul på de ondulerade skogsvägarna. Vi satt där till kl åtta när solen gick ner och då serverades oxfilé hemmavid. Kvällen spenderades sedan på soffan tills jag slocknade av utmattning.

Igår satt jag vid Kronborgs fästning i Helsingör och drack öl och njöt av solen, det var fint, riktigt fint. Jag var ändock aningen frånkopplad, det slog mig främst när vi diskuterade bittra människor som inte riktigt kan njuta; i det nuet var jag en av dem. Jag kunde inte riktigt känna att det var hundra procent nice utan jag störde mig lite på den tjocka killen med äckliga tänder som gick runt och tiggde snus, samt den överlyckliga hårdrockaren som var überpackad och konstant genuint glad. Jag tyckte att stenmuren som jag satt med ryggen lutad mot skavde lite grann och jag hade ont i foten. Fan så sorglig jag kände mig, livet kunde knappt vara bättre egentligen, 20 grader sol och vindstilla, öl och goda vänners lag, men ändå.

Vi kom att diskutera en bok som heter "Fermats Gåta" som var och en som är intresserad av antingen skönlitteratur, matematik eller gåtor borde läsa. Det var en snubbe på 1600-talet som kom på att x^n + y^n = z^n inte gäller för något tal över 2. Att det fungerar med 1 och 2 är ju ganska självklart (Pythagoras sats t.ex.) men att lyckas bevisa att det inte gäller för ett oändligt antal siffror över 2 är ganska fascinerande. Pierre Fermat som kom på det för fyra hundra år sedan råkade dock slarva bort sitt bevis men eftersom han var medeltidens mest framstående matematiker så trodde man på honom ändå.
     Boken i varje fall handlar om hur människor under 400 års tid har försökt finna beviset, och att en amerikan faktiskt lyckades 1996 typ. Bra bok.

Ska snart gå ner till havet och titta på vågorna. Mamma bakar tigerkaka. Ska lyssna på Frida Hyvönen och Fleetwood Mac nu.

RSS 2.0