tao



- "Försök att definera dig själv och du kommer inte att veta vem du är"

"Taoismens källa", James Frey läser den i "Tusen små bitar", det är lite väl new-agigt och Coelho-pretto men det är sanningar som ändå känns ganska äkta.
Boken om de små bitarna är riktigt brutal, James skriver fint och otvunget, jag känner mig fruktansvärt lyckligt lottad när jag tänker efter.

Åter till plugget, åker till London i övermorgon by the way.

Hellre överviktig än oviktig..

miss universum

oj oj..

väldigt bra igårkväll och idag! Något spännande slog mig igår; om det är på någon tilllställning i Sverige som alla vackra flickor möter upp så är det på Malmös vårbal. För att måla ut mina fördomar så känns det som det ytliga folket dras till Malmös och Göteborgs nation. Det kändes nästan som att man var på en skönhetstävling, brunetter och blondiner i glänsande klänningar, i alla regnbågens färger, tävlade om uppmärksamheten som vilade i etern.
Det skall dock tilläggas att det, trots utbudet, saknades en person.

Ska sova nu, är fruktansvärt slut, 36 timmar av alkoholkonsumtion är allt annat än sunt.. kanske hinner läsa lite innan jag somnar in, somnar in till nattens vaga knastrande.

(förresten så börjar det bli lite kul att blogga igen)

Vita blixtar

lite för många..

Dessa vita blixtar har förföljt mig sedan måndagsnatt, de visar sig i periferin när jag minst väntar mig dem. De är likt vita gnistor eller elektriska sken som varar i gogoldecimala sekunder.

Idag satt jag ute i solen och drack kaffe, jag frös som ett styckte matjord på vintern. Jag läste min nya bok "Tusen Bitar" av James Frey. Jag har kommit en femtedel och just det kapitlet jag läste därute på bänken handlade om huvudpersonens första besök hos tandläkaren på tio år, de rotfyllde och de borrade bort trasiga tänder, James som även huvudrollen heter försvann i vita blixtar av den overkliga smärtan, han kunde inte använda sig av smärtstillande på grund av sitt tidigare drogberoende, ångest!


Var gömmer sig de riktiga duvorna?

Visst, skulle inte tror det..

I söndags satt jag på mårtenstorget och tittade på duvor. Jag kände mig ganska hemma i mårtenstorgsklientelet, enda skillnaden var egentligen latten i min hand. Tanken slog mig om det faktiskt existerar några duvungar. Skulle det kanske kunna var så att de duvor som vi egentligen ser på alla torg är duvungar, att när de stora egentliga duvorna fått i sig tillräckligt med brödsmulor så far de iväg upp i bergen för att segla kring på sina molnsvingar? Kanske är det så, kanske inte, kanske kommer vi få veta en dag, en dag..

Humor och modetips i ett?

Hmm

Jag såg en kille på stan häromdan med en så himla snygg jacka, eller rättare sagt så hade han schyst stil överlag. Han hade en grön quiltad jacka (Barbour) grymt tidlös. en riktigt snygg vit Gant-keps (väldigt böjd) och till de ljusa smala jeansen hade han ett par jättesnygga svarta sneakers (Prada) som var bara liite för stora för de smala jeansen.

En sån jacka och sånna skor vill jag bara ha, nu, tänk vilket statement!





RSS 2.0