Sluta ljug för dig själv!

När inser jag?

Frågan är när jag själv kommer inse den där självklara sanningen, den som bokstavligt talat står ler pch mot mig. Hon är inte kär mig, hon känner inte alls som jag, i så fall skulle hon inte vara så som hon är, då skulle hon ha slängt sig om halsen på mig för längesen, måhända är det så att kärleken mellan två kompisar är aningen svårare, men den följer dock kärlekens irrationella lagar.
       Den där killen som det sägs att hon har ett speciellt öga till i sin klass, han är nog vad jag aldrig kommer bli, mer än kompis med henne.

Jag är blind, min regnbåge är grå.
Mitt hopp är av glas och framtiden är sjuk.
Jag har smittat henne med att få mig att må,
som ett svart hål som strålar i min buk.

Kommentarer

Tänk på ett tal mellan 1 och 100.:

Namn:
Visst tänkte du på 72?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0